100 år i fängelse för utvecklingsstörd yngling

I Los Angeles Times rapporteras om Aaron Hart. Han har IQ 47 och fungerar enligt hans lärare på en mental nivå under en förstaklassare.

Han har erkänt sig skyldig, med bevis som bekräftar det, till sexbrott mot barn. Han lurade en sexåring till oralsex.

Övergreppet är solklart. 6-åringens rättsäkerhet ska garanteras. Men hur ska straff dömas ut?

Den lokala domaren i Texas beslutade att straffen för de olika delbrotten i den här historien skulle avtjänas efter varandra. Det betyder 100 år i fängelse. Försvarsadvokaten ska ha missat att anföra Aarons intellektuella funktionshinder i sitt försvar. Nu vill organisationer för mänskliga rättigheter att han antingen ska få en ny rättegång, eller en ny straffbedömning. Men den lokala rätten i Texas vägrar.

100 år i fängelse för en 18-åring är absurt i sig. Om den unge mannen är 6 år mentalt så blir det än mer horribelt. Men det sker i en stat som uppmärksammades för att ha utfört dödsstraff för en person med utvecklingsstörning i slutet på 90-talet.

Här i Sverige hade vi enligt ett Kalla Fakta program i början på 2000-talet upp mot 100 fångar med intellektuella funktionshinder, varav en del med livstidsdom.