Inget avtal om anpassning av litteratur

WIPO, World Intellectual Property Organization, har haft möte. Det gick inget bra. Alla har åkt hem - utan avtal och utan fastställda förslag på nästa steg framåt i processen.

Bakgrund (ur inlägget "Västvärldens upphovsrätt vs blinda, förlamade och amputerade"):
"Det finns massor av människor runt om i världen som inte kan läsa en bok. En del på grund av synskada, andra beroende på att deras fysiska handikapp inte gör det möjligt för dem att vända sida.

Nu har Brasilien, Ecuador och Paraguay föreslagit WIPO - World Intellectual Property Organization - ett avtal som säkerställer möjligheten att anpassa och sprida copyrightskyddat material till personer som pga funktionsnedättning behöver det.

Det motarbetas av USA, Canada, EU, Australien och Nya Zeeland.

Förslaget innehåller bland annat villkoren för att anpassa och distribuera material, att katalogisera den, och att kunna utbyta alster över nationsgränserna. Samt högkostnadsskydd så att anpassade verk inte blir dyrare än tryckta (i den rika världen) och prissatta på ett sätt så att människor med funktionsnedsättning kan ha råd med dem (i den fattiga världen). "

Men förhandlingarna har alltså brakat samman. Hela den proceduren kan den engelskläsande ta del av här.

Sett ur funktionshinderperspektiv så är det de rika länderna som bromsar. De vill ha icke-bindande överenskommelser och mängder med restriktioner. Det beror knappast på att de inte vill bli lästa av personer med funktionshinder. Det är ingen djärv gissning att illegal spridning, t.ex. fildelning av "text till röst"-anpassat material, är en riskfaktor.

Tills dess att ett avtal finns, så är personer som funktionshindras av pappersboken hänvisade till ett rätt begränsat urval av litteratur. I tredje världen är det än värre.

Vem ljuger?

Madelaine Sjöstedt vann över Universal, men stockholmarna förlorade ändå chansen att se den omtalade "Sound of silence" av Nya Teatern i Riga. Men vem slirar med sanningen? Det kan man undra efter att idag ha läst att Paul Simon inte alls vill att pjäsen ska stoppas.

Bakgrund: Stockholms stadsteater skulle ha "Sound of silence" som gästspel. Pjäsen bygger på en händelse där en Simon and Garfunkel-konsert stoppades i Riga 1968. Det handlar om drömmen om ett annat liv via Paul Simons musik. Universal, bolaget som hanterar (del av, har det visat sig) Paul Simons rättigheter i Sverige, stoppar pjäsen med hot om skadeståndsanspråk. Man gör det på samma grund som man bråkar med Stockholms stadsteater om rättigheterna till "De tre musketörerna". Att musiken är handlingsbärande, och därmed inte omfattas av det avtal med STIM som regelmässigt används av svenska teatrar när redan utgiven musik spelas under föreställningar.

Men Paul Simon vill inte alls att den lettiska teatern skulle stoppas. Han anser inte ens att Universal har rätt att företräda honom i frågan.
”Universal publishing talar inte för Mr Simon i detta ärende. Universal representerar Mr Simon i rutinmässiga förlagsärenden i Sverige och andra länder, men vårt samarbete inkluderar inte teaterrättigheter.” Så skriver Eddie Simon, som driver förlaget Paul Simon music enligt Svenska Dagbladet.

Martin Ingeström på Universal Norden har tidigare hävdat att det tillbakadragna tillståndet kommer från Paul Simon själv. Trots att den spelats i en massa andra länder tidigare utan att Simon reagerat. Ingeström hävdar nu att man inte vet om det var Simon själv eller nån agent som sa nej, men framhåller fortfarande att man ställt frågan till Paul Simons management. Och att det är därifrån svaret kommit.

Här väcks en massa frågor:
Handlar Universals engagemang i "Sound of silence" egentligen om att jävlas med Stockholms stadsteater pga bråket om "De tre musketörerna"?
Vem bestämmer Universals Nordens agenda? Ingeström? Artisterna?
Finns Paul Simons managements "nej" dokumenterat? Kan de ha sagt nej och ändrar sig när bad will kommer farandes?
Vad tycker artisterna bakom musiken i "De tre musketörerna"?
Har Universal rätten att företräda dessa artister, eller gör de en Paul Simon där också?

Jag har i ett tidigare inlägg berättat om hur jag påverkades av Stefan Johanssons fortfarande utmärkta blogginlägg om upphovsrätt på scenen, med orden "Hittills har media-dramaturgin varit att "stadsteatern bara gjort som man alltid gör (stim-avtal), men nu har dumma Universal bestämt sig för att jävlas bara för att de kan. Stefan Johanssons (dramaturg på Operan) ofta utmärkta blogg får mig att bitvis förändra min syn på Universals agerande, från "dumma universal" till "ganska rimligt"." (från inlägget "blogg-tour").

Paul Simons kraftfulla dementi får Universal att - alldeles oavsett de faktiska omständigheterna i fallet med "De tre musketörerna" - hur som helst återta dumstruten på egen hand.

Annat om "Sound of Silence"-affären:
Sjöstedts brev till Paul Simon - pdf.
Större del av Simons svar i Sjöstedts blogg.
Universal vs stadsteatern: DN, DN igen, SvD, YA 1, 2, Metro.
Bra bloggat: Kulturekonomi.

Blogg-tour

Varje morgon går jag igenom ett stort antal bloggar, googlingar och specialsajter. En del av det som träffar mina ögon hamnar här - i bloggen - med en egen fundering till. Idag har jag samlat några länkar där det är mycket värdefullare att ni klickar er vidare till mina källor, än att ni stannar hos mig. Varsågoda!


Stadsteatern vs Universal

Det pågår en strid mellan Stockholms stadsteater och Universal. I föreställningen "De tre musketörerna" används musik av ett stort antal världsartister. Dumas pjäs blir enligt DN-recensenten Ingegerd Waaranperä "ett hisnande musikaliskt technicoloräventyr" och "en dånande rockflod".
Stadsteatern har använt sig av det Stim-avtal teatrarna alltid använt när det rört sig om att använda befintlig musik. Universal hävdar att den här användningen skiljer sig. Att den blir handlingsbärande. Och då gäller inte Stim.

Hittills har media-dramaturgin varit att "stadsteatern bara gjort som man alltid gör (stim-avtal), men nu har dumma Universal bestämt sig för att jävlas bara för att de kan".
Stefan Johanssons (dramaturg på Operan) ofta utmärkta blogg får mig att bitvis förändra min syn på Universals agerande, från "dumma universal" till "ganska rimligt". Läs den här!


Margareta Sörensons kunnighet

I expressens "scenbloggen" samsas kritikerna om utrymmet. Men Margareta Sörenson är solklart bäst. Nu senast går hon till försvar för Dramatenchefens rätt att spela sina egna pjäser och anställa sin man som regissör. (här).
I serien "tolv scenkonstnärer" låter hon oss i varje nytt avsnitt möta en svensk scenpersonlighet. Det härliga är att urvalet av fantastiskt duktiga yrkesmänniskor inom teatern håller sig borta från den skara skådisar som får rubriker om de kissat på fel ställe. Väldigt allmänbildande! (senaste delen, 9, här).


En förebild till

Victoria Webster är läkare och Sveriges första specialist på akutsjukvård. Och hon är CP-skadad. Under utbildningstiden möttes hon bland annat av detta:
"En lärare, eller om det nu var en rektor, tackade henne för att hon hade kommit in på utbildningen. Detta eftersom hon genom sin närvaro bevisade att det var fel på intagningsreglerna. En sådan som hon borde inte ha accepterats. Och det vore barmhärtigare av henne att hoppa av utbildningen för att bereda plats åt någon annan." (Hela artikeln i Aftonbladet här. Tack Towe för tipset)

Googles e-bibliotek får stöd från handikapporganisation

AAPD - The American Association of People with Disabilities - stödjer Googles försök att digitalisera världens böcker.

Det finns pågående konflikter runt Googles planer på att tillhandahålla all världens litteratur online. Det handlar givetvis om upphovsrätt, både ekonomisk och ideell. Får författaren betalt? Och vill hon att Google ska ha rätt att sprida hennes verk?

I en tidigare uppgörelse från 2007 gjordes en överenskommelse mellan Google och Authors Guild and the Association of American Publishers, som sa att Google fick digitalisera, koppla annonser bredvid och i vissa fall sälja, så länge inte upphovsrättsinnehavaren begärde något annat. Det gav bland annat Google tillgång till stora delar av den äldre världslitteraturen, där upphovsrättsägaren inte står att finna. Detta i sig innebär en konkurrensfördel, för andra företag som skulle kunna tänkas vilja digitalisera gamla böcker har inte samma rättighet. Och kan inte få det med mindre än att de drar på sig en stämning inför domstol.

USAs justitiedepartment har ännu inte godkänt uppgörelsen, och det är här AAPDs stöd kommer in. Upphovsrätt mot tillgänglighet, med ett stänk av fri konkurrens i soppan.

Det finns goda anledningar för AAPD att vädja. Personer vars funktionshinder gör att de inte kan se texten, eller inte vända blad, har stor nytta av e-böcker. Medans ännu bara få titlar är tillgängliga, och även detta hotas (se Västvärldens upphovsrätt vs blinda, förlamade och amputerade) så bär Googles projekt potentialen av hela världens litteratur tillgänglig för världens medborgare med funktionsnedsättning och fungerande internetuppkoppling.

Mycket utförligt om AAPDs stöd/Google-tvisten hos tidskriften Wired.

Svensk media om utvecklingen av e-böcker/Google books:
Svd, Sydsvenskan.

Blogg: E-boksidan.

Uppdatering: Ny artikel om EU och Google books 4 september i Sydsvenskan.

Västvärldens upphovsrätt vs blinda, förlamade och amputerade.

TPB.

Betyder det The Pirate Bay? Eller Tal och Punktskrifts Biblioteket?

Bibblan var först, men piratbukten kändast. Jag vet inte om någon av dem varumärkesskyddat förkortningen? Men det finns faktiskt en likhet till mellan dessa båda.
Bägge tillgängliggör coyrightskyddat material. Rådande rättsställning är att en överklagad jävsanklagad tingsrätt funnit piraternas tillgängliggörande olagligt, medan jag förmodar att biblioteket har sitt juridiska på det torra. Tänk om det blir tvärtom?

Det finns massor av människor runt om i världen som inte kan läsa en bok. En del på grund av synskada, andra beroende på att deras fysiska handikapp inte gör det möjligt för dem att vända sida.

Nu har Brasilien, Ecuador och Paraguay föreslagit WIPO - World Intellectual Property Organization - ett avtal som säkerställer möjligheten att anpassa och sprida copyrightskyddat material till personer som pga funktionsnedättning behöver det.

Det motarbetas av USA, Canada, EU, Australien och Nya Zeeland.

Förslaget innehåller bland annat villkoren för att anpassa och distribuera material, att katalogisera den, och att kunna utbyta alster över nationsgränserna. Samt högkostnadsskydd så att anpassade verk inte blir dyrare än tryckta (i den rika världen) och prissatta på ett sätt så att människor med funktionsnedsättning kan ha råd med dem (i den fattiga världen). Nån mer som ser paralleller till vår inflammerade fildelningsdebatt?

Ingen säger det rätt ut, men kanske är det det som är bakgrunden till västvärldens motstånd? Att man ser ett möjligt kryphål för fildelare över hela världen? För det kan väl knappast vara att man vill skydda inkomster genom bokköp från en grupp som inte kan läsa eller bläddra i böckerna?

Mitt tips? Den nya tekniken kan inte stoppas, med mindre än att man kriminaliserar hela generationer (nu)/hela befolkningar (framtid). Upphovspersonernas hopp står till att man lyckas ta fram ytterligare ny teknik som är kopierings/delnings-säker, eller att hitta nya affärsmodeller.

Därmed inte sagt att personer med berörda funktionsnedsättningar nödvändigtvis borde rösta på fildelningspositiva partier. Piratpartiets åsikt i tillgänglighetsfrågor i övrigt är vad jag förstår till salu till högstbjudande.

Läs förslaget till avtal här.
James Love, som företräder Knowledge Ecology International, skriver om konflikten i Huffington post.
Cory Doctorow uppmanar till aktivism i bloggen Boingboing.
Intellectual Property Watch ger en försiktigare analys.

Fildelning, piratbyrån och WIPO i svensk press:
Sydsvenskan: 1, 2, 3, 4, 5, 6.
HD: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7.
DN: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12.
SvD: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12.
AB: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8.
Exp: 1, 2, 3, 4, 5.
Newsdesk 1.