Maria Johansson, ordförande i DHR (De handikappades riksförbund), skriver i sin blogg om Stockholmsmässans bristande tillgänglighet. Scenen hon skulle tala från hade en ramp som var alldeles för brant och långt ifrån den lutning på 1:12 som är minimikravet.
Hur dåligt är det? Ja, om man betänker att mässan "Ett bra liv" vänder sig till personer med funktionshinder, så är det ju anmärkningsvärt dåligt att inte ha koll på sin egen tillgänglighet just då. Men ärligt talat spelar det ingen roll. Stockholmsmässan är en av Sveriges största konferensarrangörer. De borde ha koll. Jämt.
Så här är deras självbild:
"Stockholmsmässan har som mål att vara tillgänglig för alla besökare. Vi har grundtillgänglighet till samtliga restauranger, kongresslokaler och utställningshallar. Här ges en vägledning som vi hoppas underlättar mässbesöket för dig med funktionshinder. Begränsad tillgänglighet kan förekomma på vissa mässor, t ex mässor med uppbyggda nivåskillnader eller stor publiktillströmning. Kontakta oss gärna före mässbesöket." (från Stockholmsmässans hemsida, "information till funktionshindrade")
Det låter ju bra, eller hur? Men friskrivningen om begränsad tillgänglighet upphäver allt som står innan. Och när grundtillgängligheten blir otillgängligheten så sker ju det med Stockholmsmässans goda minne. Och - man tycker det är bra att människor med funktionshinder kollar innan de kommer om de kan komma. Så nån självklarhet finns inte.
Det är inte tillräckligt bra för en arrangör av Stockholmsmässans storlek.
fredag 11 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar