Kommentarer till kulturproppen

Hur blev det? Tja, i förhållande till det skrämskott kulturlivet fick när Reinfeldt först tillsatte Cecilia Stegö Chilò, så är det här bättre. Och i förhållande till kulturutredningen så är valen av vad som görs och inte görs sansade. Vi slipper supermyndigheter till exempel.

I målen finns begreppet kvalitet kvar. Bra! Ty även om den är aldrig så subjektiv och svår att mäta, så är den ett begrepp att förhålla sig till.

Regionala portföljer. Bra, om än inte reservationslöst. Det är ideologiskt - och praktiskt - bra med minskat avstånd till makten. Frågetecknen kan komma vid genomförandet. När det politiska styret ska skära ner nästa gång, så riskerar den fria kulturen att missgynnas av att regionens äger sina egna institutioner. Klarar man att ta kulturpolitiska beslut, eller blir det det egna ägaransvaret som talar?

Kulturbryggan ersätter Framtidens Kultur. Försöket att skapa fler finansiärer för kultur är bra. Ju mer fristående desto bättre. Om den nationella kulturpolitiken däremot använder de fristående finansiärerna för att avsvära sig sitt ansvar så är det till noll och ingen nytta. Kulturbryggans värde avgörs av om den blir en fristående kraft eller ett alibi.

Mer slantar till skapande skola. Jaha. Okontroversiellt, visst. Vem tycker det är fel med mer resurser till barnkultur? Och hur viktigt är det om modellen heter skapande skola eller nåt annat? Den viktiga fajten återstår. Kulturens status i den svenska skolan. Vilket utrymme ska den ha? Får den finnas och utvecklas i plugg och disciplin-andan? Det bestämmer inte kulturdepartementet.

Riksteatern -10 miljoner. Dåligt. Tanken om att minska egenproducerad teater till förmån för att distribuera andra teatrars produktioner är en redan pågående process. Den kulturpolitiska skiljelinjen är hur viktigt det är att kulturen finns i hela landet. I Stockholm är utbudet vid sidan om den kommunägda institutionen enormt, ofta med nationella medel som del eller huvudfinansiär. Då känns det rimligt att också Sverige utanför tullarna får ett komplement till sina ordinarie institutioner.

Inget nytt operahus i Stockholm - än. Är det Thomas Idergaard som blivit bönhörd, när investeringar får vänta tills krisen har lagt sig? Nja, nya operahus kostar en massa pesetas. Det finns nog fler anledningar än en debattartikel att det får vänta.

En satsning på de kreativa näringarna. 73 miljoner. Bra. De kreativa näringarna är en framtidsindustri. Jämför med önskade miljarder till fordonsindustrin.

Unga Klara får 3 miljoner. Deras betydelse är enorm. Bra att de får pengar, men det kunde gärna ha varit mer.

Allianserna och centrumbildningarna byggs ut. Alla är positiva till detta. Själv undrar jag om inte pengarna gjort mer nytta hos teatrarna, arrangörerna och producenterna. Artisternas försörjning måste däremot fortfarande lösas. Som det är nu - låga löner i kombo med periodvis a-kassa - så finns det hur mycket utrymme som helst för utveckling.

Romernas ställning stärks. På tiden.

4,5% uppräkning för scenkonst-institutionerna. Bra. Bara att hoppas att kommun och region hänger med, och att det sätter exempel när det gäller uppräkningarna för det fria kulturlivet. Man får drömma, va?

Stödet till kulturtidskrifter minskar/ändras. Inte så värst. Mer konst, mindre samhälle tror jag sammanfattningen är. Jag tror inte på att regeringen ska skriva innehållsförteckningar. Och jag tror att smalare press i samhällsfrågor är viktigt för demokratin.

Livstidslönerna bort. Som en sann kulturarbetare så borde jag förstås vara missnöjd. Men om jag förstått kritiken rätt, så låser garantin som livstidslönerna är upp pengar i budgeten. Men de används endast om personerna i garantin inte får tillräckligt med andra inkomster. Många av livstidskonstnärerna är verkligen välförtjänta mottagare. Men flera av dom har sådan försörjning att deras garantipengar aldrig används. Om jag lärt mig rätt och det är så det fungerar, så känns det som ett ineffektivt sätt att använda medlen.
Jag är däremot tveksam till att regeringen anser det bra att pengarnas alternativa användning går till stipendier. Konstnärerna arbetar. Stipendier är bra, men det som verkligen saknas är löner och pensionsinbetalningar.

Funktionshinder i proppen: Förslagen till ny utveckling förekommer lika sparsamt som i utredningen. Proppen innehåller däremot en lång (nåja) skrivning om "Handikappolitik". Denna återges i sin helhet i en egen post:

Proppen i olika sorters media:
DN 1, 2, 3, 4, 5, 6.
SvD 1, 2, 3.
Sydsvenskan 1.
HD 1.
Exp 1, 2.
Kristianstadsbladet 1, 2, 3.
Nummer.se 1.
Kulturekonomi 1, 2, 3, 4, 5.

Kulturproppen pdf.
Handlingsplanen för kreativa näringar pdf.