Nu när politikerna och Stockholmarna åkt hem är Visby inte lika kaotiskt. Det blev en kaffe på Stora torget, Gotlands ljus på Konstmuseet och sen en pierre-guidad historievandring på Gotlands museum. Nu har vi koll på bildstenar, kristnandet av gotlänningarna och skelett från 900-talet.
Pierre är det vetgirigaste musei-sällskapet jag vet. Tvärt emot alla fördomar om personer med utvecklingsstörning lägger han hela tiden ihop olika erfarenheter och fakta och kopplar dom i ny kontext mot det föremål han står framför. Det är referenser till Arn, Jesus-musikalen "Speciells evangelium, kollegerna på teatern, tidigare besök på stadsmuseet i Ljubljana och egyptologen på museet i Köpenhamn. Skelett från 900-talet blir kraniet i Hamlets monolog och varför finns inte alla vapen som fanns i Arn på museet?
En annan sak att reflektera över är våra ändrade roller de här dagarna. Jag är vanligtvis Pierres chef. Men idag finns ingen arbetsagenda. Min arbetsuppgift är bara att möjliggöra för Pierre att vara kvar mellan tagningarna, inte att arbetsleda något. Och på inspelningarna är det ju regissörs-Erik som är boss.
Och det är även det en uppfriskande upplevelse. Hittills har Pierre fintat upp mig på läktaren när fick mig att hänvisa till att "mamma sa", vilket annars är Pierres egen favoritbortförklaring som han använder dagligen. Nu fick han mig att säga det och retade mig för det hela vägen hem från stan. Igår sa han åt mig att hålla tyst, med hänvisning till att jag minsann inte var filmens regissör. Och när jag bjöd ner honom att se Zlatan ikväll på mitt rum svarade han "det är samma bild på min tv".
Suveränt sällskap, Pierre!
Inlägg
Gött inlägg Kjell. Lokalt här i Göteborg är Grunden den förening som jag gillar bäst att samarbeta med. De har gett mig många tankeställare och sedan tvingar grundarna mig och andrq att bli att konkreta och det är oskattbart.
SvaraRadera