Vändpunkt för hatbrott i England?

Fiona Pilkington tog livet av både sig själv och sin intellektuellt funktionshindrade dotter. Anledningen är den förföljelse familjen blivit utsatt för under mer än tio år. Ett lokalt gäng ungdomar har kastat ägg och mjöl på deras hus, kissat på väggarna, lagt bajs i brevlådan, slagit sönder fönster och trampat ner häcken. Vid ett tillfälle hade gänget omringat flickan och krävt att hon skulle dra upp sitt nattlinne.

Nu har polisens bemötande kommit fram. Vid ett tillfälle skrev man i sin rapport att mamman överreagerade. Vid ett annat ska man ha sagt åt henne att dra för gardinerna.

Men nu stormar det rejält i medierna. Det finns dessutom statistik som visar att Fionas dotter inte på något sätt är ensam.



I USA har det nyligen kommit en studie (pdf) som visar på samma sak. Kraftigt förhöjda risker för att bli utsatt för brott kopplat till funktionshinder. Att vara kvinna och utvecklingsstörd med tilläggshandikapp innebär som allra störst risker.

I Sverige mäter vi inte hatbrott mot personer med funktionshinder, även om de skulle kunna lyda under motivgrunden "annan liknande omständighet". (De vi mäter är etnisk bakgrund, hudfärg och nationalitet, religiös tro, sexuell läggning och slutligen könsöverskridande identitet eller uttryck.) Däremot finns en rapport på Brottsförebyggande rådet om våld mot personer med funktionshinder (pdf). Som jag läser den finns det inget som säger att det skulle vara väldigt mycket annorlunda i Sverige än i t.ex. England. Rapporten talar dessutom mycket om våld inom vården/omsorgen, ytterligare en aspekt av utsattheten.

Här finns plats för utveckling även hos oss. Det borde klassas som hatbrott, och vi borde veta dess fulla omfattning. Som jag förstår det så är det inte fallet.

Mer:
England - AP, Telegraph, Telegraph igen, Guardian, BBC.
USA - Wibw, AP, Dep of justice.