Traavik är noga med att förklara att syftet bakom tävlingen är att sätta fokus på landminorna och dess offer. Valet av tävlingsform härstammar enligt Traavik från att skönhetstävlingar är ett "consistent phenomenon in Angolan contemporary culture."
Vinnaren 2008 var Gorm Gaare. (nedan)
2009 skulle bli Kambodjas år. Men nu meddelar organisationen att tävlingen ställts in. Detta efter att Khieu Khanarith, talesman för Kambodjas regering, sagt att tävlingen "make a mockery of Cambodia's landmine victims. The government does not support this contest."
Så - gott folk - ska även amputerade kvinnor få delta i skönhetstävlingar, eller ska tävlingarna förbjudas för att landminornas offer då exploateras?
Jag skulle gärna se att läsare med egna funktionshinder gav sin syn på saken.
Min egen åsikt? Jag gillar inte skönhetstävlingar över huvud taget. Jag somnar långt innan bikini-momentet. Men den åsikten anser jag inte ska ligga till grund för ett förbud. Är tävlingen smaklös? Hur är det då med Ms Wheelchair America? Är den likaledes smaklös eller handlar det om vår förväntan att den afrikanska/asiatiska kvinnan ska vara fattig och därmed inte ha ett val, alternativt inte vara bildad nog att göra ett eget val?
Jag tror det är livsfarligt att göra sig till domare över andra människors val, särskilt om risken finns att man tillåter sig detta pga att personen har en funktionsnedsättning. Oavsett om skönheten bor i Texas eller Kambodja.
Men förstapriset - en protes - kan jag inte finna något annat än smaklös. För i det "kvinnor ska vara vackra"-idiom som per automatik följer med varje miss-tävling, så blir det cyniskt att vackrast utan ben får ett ben. Resten får hoppa vidare på ett. Hur man än väljer att tolka så blir det fel.
Mer på:
The Guardian.
BBC.
Fox News.
Youtube, Miss landmine Angola.
Youtube, Miss Wheelchair America.
Svensk media:
Aftonbladet. AB2. Expressen.
Längre intervju med skaparen Morten Traavik i finska HBL (på svenska).
Andra bloggare:
Nuri Kino, Ika,
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar