Idag har jag marscherat för tillgänglighet. Framför mig gick ett 50-tal personer, de flesta med en egen funktionsnedsättning.
Så när som på några kristdemokratiska gräsrötters vindjackor var den politiska makten helt osynlig. Är det en måttstock på hur angelägen frågan egentligen är?
lördag 13 juni 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej Kjell
SvaraRaderaDet är för dåligt helt enkelt, jag tror inte det politiska etablissimanget förstår sprängkraften i tillgänglighetsfrågorna. Man prioriterade att vara med i Stockholm vad jag förstår men den riktigt genuina känslan för dessa frågor finns tyvärr inte i politiken....