Karl Persson vill utveckla sin konstnärliga talang. Men hemkommunen Svedala vägrar betala för att han ska kunna gå på Kulturcentrum Skåne i grannkommunen Lund.
"Och vi anser att Karl Perssons behov tillgodoses med den dagliga verksamheten här i Svedala", säger kommunens myndighetschef inom Socialtjänsten till Sydsvenskan.
Kammarrätten ger Karl rätt, och kommunen måste agera omedelbart enligt domen. Istället överklagar Svedala och begär inhibition i väntan på Regeringsrättens utslag.
Det blir lite fånigt att säga att Karls behov tillgodoses, när han själv säger att han är missnöjd. Har han ingen egen talan? Är han inte delaktig i att utvärdera hur bra eller dålig hans egen verklighet är?
LSS-lagen talar om delaktighet och valfrihet. Men för Karl Persson? Knappast.
(Kävlinge gjorde på liknande sätt tidigare i år.)
torsdag 16 juli 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Att missbruka inhibbutionsinstrumentet på det sättet är oansvarigt av Svedala och är ett tecken på byråkratisk omoral. Eftersom man har begärt inhibution så kommer RR att fatta beslut snabbt - Ger man inte inhibition brukar det innebära att de inte ger prövningstillstånd.
SvaraRaderaFör Karl Persson snabbar detta upp processen.
Då har jag lärt mig nåt nytt idag. Tack!
SvaraRadera