Almedalen

Nu har jag representerat Moomsteatern i Almedalen. Tillväxtverket anordnade ett seminarium där jag fick sällskap av bland annat Boom Town, som utvecklar "fulkultur" (populärmusik) och Kreativa Hederliga Företagare, vilket är före detta fångar som ska bli entrepenörer. Allt inramat av en underbar ruin som är i färd att göras om till en Kultudral. Just det, en före detta kyrkobyggnad som skänker stämning och akustik och - förhoppningsvis - både fin och fulkultur om något år.

Almedalen som sådant? Jag fascineras av utbudet. Fler än 1000 evenemang och seminarier om allt från kärnavfall till det osynliga våldet mot kvinnor med funktionshinder. Men på de seminarier jag gick på så präglades inget av dem av någon egentlig debatt, i meningen att där fanns verkliga motsättningar.

Kulturdebatten mellan Riksdagspartierna var ett sånt exempel. Trots föresatsen att hitta motsättningarna - i förhoppning att därmed få kulturen att bli en valfråga - så var utkomsten blek. Moderaterna talade sig varma för barnen och en utbyggnad av "Skapande skola". Sossarna talade om att de ville barnen ännu mera väl än Moderaterna på kulturområdet. Men räcker det som motsättning? (Den brännheta frågan om kulturskaparnas upphovsrätt sa man sig uttryckligen inte ta upp i den debatten. Kanske klokt, då den fanns överallt annars i stora seminarier i Almedalen, och all annan kulturpolitik skulle osynliggjorts om den togs upp även här.)

Personlig favorit i Almedalen? Mötet med Hjälpmedelsinstitutet och hjälpmedelsutvecklaren Geva i deras tält. Jag redogjorde för några av de behov teatern har, t.ex. på turné. Och gick därifrån med betydligt bättre koll och tänkbara samarbetspartners framöver.