fredag 28 oktober 2011

Föräldrar ger sin syn på granskningen av Glada Hudik och Pär Johansson

SVTs Uppdrag granskning sa att inga föräldrar ville ställa upp på intervju. Ett stort antal föräldrar säger sig ha blivit bortklippta i dagens Svenska Dagbladet.

Det blir den nya information som går att få fram ur föräldrarnas debattartikel. Och den är intressant, tycker jag. Om de svarat på frågor och varit positiva - varför kan då inte deras röster höras i programmet? Frågan om föräldrarna svarar för alla anhörigas och skådespelares syn får dock inget svar i debattartikeln. Och det är väl här det känsliga sitter - hur mycket mod krävs för den som ev avviker i sin åsikt? Men likväl blir föräldrarnas upplevelse av att ha blivit bortklippta en vettig kritik av "Uppdrag granskning"

Det blir också följande rader: "Uppdrag Gransknings reportrar har vid flera tillfällen hävdat att de gör de funktionshindrade en tjänst. Att det är just de som på riktigt står på de funktionshindrades sida."
Det stämmer med mina intryck av programmet och rådande stereotyp. I den efterföljande chatten uttalar sig jounalisterna med t.ex. "Vi har ett ansvar att inte ta med personer som inte förstår innebörden av vad dom medverkar i." (granèr: om varför inte skådisarna intervjuats. Jag läser undertexten: de är alla - utan några som helst individuella skillnader och det vet vi för dom har en LSS-klassning - för dumma för att kunna förstå ett mediasammanhang. Och de ska inte ges makten att själva ta såna beslut, de ska vi granskare ta åt dom. ) Hopplöst särbehandlande och egenmäktigt.
LG Svensson bidrar i chatten med: "Det är för dom utvecklingstöra vi gjort reportaget". Som blir jättekonstigt eftersom de valt att inte prata med dom dom säger sig göra det för, och ur objektivitetssynpunkt eftersom de redan vet vem som är ett offer pga funktionsnedsättning.

Jag hävdar att den beskyddarinställningen gör granskningen en otjänst.

Men - med risk för att uppröra - mer matnyttigt blir det inte i debattartikeln. Resten av texten berättar föräldrarna om hur mycket teatern gett deras barn. Hur de utvecklats och vilken samhällsnytta den gjort. Och man refererar den till FNs konvention om mänskliga rättigheter.
Jag håller med om allt detta, men det är ur det grundläggande mänskliga rättighets-perspektivet 'lika lön för lika arbete' fullkomligt ointressant, så länge det ska motivera olik lönesättning baserat på funktionsnedsättning.

Och där finns det fortfarande en poäng i granskningen.

Alla vi som verkar inom kulturen växer förhoppningsvis genom våra jobb och uppdrag. Men vi får betalt också.

2 kommentarer:

  1. Man undrar också tjänar Janne Josefsson lika mycket som de andra på redaktionen. Det kanske är dags att ge en mer nyanserad bild av Janne Josefsson och hans motiv. Han ger intrycket av att vara en mycket osympatisk, falsk och narcisistisk person. Att han hade mage att krama om Pär i Skavland och säga det han gjorde med vetskapen om vad som komma skulle visar hur falsk och osympatisk han verkar vara.

    SvaraRadera
  2. Magnus: Frågan om Janne Josefsson tjänar lika mycket som andra på hans redaktion är oväsentlig. Grejen med Glada Hudiks problem med lönesättning är inte att människor tjänar olika, utan att skiljelinjen går vid funktionsnedsättning.

    SvaraRadera

Technorati Profile