Måndagens Telegraph har en jättefin intervju med Nina Falaise. Den döva balettdansösen berättar om hur hon växte upp i en konstnärsfamilj. När de hörande och talande deklamerade poesi, så uttryckte hon sig i dans.
Balettakademin var lyrisk efter att ha sett hennes inträdesprov som barn. Men efter läkarundersökningen nekades hon plats. Via andra vägar tog hon sig till den absoluta eliten. Nu, efter avslutad karriär på scengolvet, undervisar hon. Och givetvis är det inget hinder att ha en annorlunda funktionsförmåga.
"My love for dance will never fade, it is in my blood", avslutar hon.
Läs hela intervjun här.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar