tag:blogger.com,1999:blog-2578387878473732887.post3683299322053100594..comments2023-06-10T15:44:38.184+02:00Comments on KJELL STJERNHOLM<br> Teater & Funktionshinder: Stefan Stenudd svararKjell Stjernholmhttp://www.blogger.com/profile/01187624193478099662noreply@blogger.comBlogger2125tag:blogger.com,1999:blog-2578387878473732887.post-26074484633062667022009-03-26T18:17:00.000+01:002009-03-26T18:17:00.000+01:00Nej Stefan, jag har inte försökt uttrycka några ta...Nej Stefan, jag har inte försökt uttrycka några tankar om ditt förhållande till recenserandet av amatörteater. Det vet jag inget om. <BR/><BR/>Ifrågasättandet av Moomsteaterns status - och därmed recensionsberättigande - är ditt, och som jag läser det baserat på deras funktionsnedsättning. Läser jag fel där? Jag anser att samma bedömning om professionalitet ska gälla alla - oavsett funktionsnedsättning. (Gör du det?) Så för mig finns inte amatördebatten.<BR/><BR/>Recensioner kan vara nog så hårda att läsa och smälta, men det är ytterst sällan jag ser teaterkritiker drivas till att göra rena lustmord, om inte de på scenen uttryckligen ber om det. Och den dagen det händer en skådespelare med utvecklingsstörning så skulle förmodligen både jag och skådespelaren uppskatta det också - om det var befogat. Eller låta det säga oss något om den enskilda kritikern, om det trotsar alla andras synpunkter och är smash på egen serve som i Vancouver Sun-fallet. <BR/><BR/>Läs Morgan Allings inlägg på Dramatens blogg, där han beskriver sina känslor gentemot sin första sågning. ”Morgan Alling saknar scenisk utstrålning”, sa den. Jo, våra våra skådespelare med intellektuell funktionsnedsättning skulle förmodligen också känna som Morgan. Otroligt nedslående. <BR/><BR/>Frågan är då om skådisar ska besparas detta beroende på sin funktionsnedsättning? Skådespelarna själva ber inte om det. Jag ber inte om det för deras räkning. Jag hör ingen bland alla mina kontakter i "disability arts"-sfären som förespråkar positiv särbehandling. Tvärtom, "behandla oss som alla andra" är ledordet. Och detta tror jag större delen av den icke funktionsnedsatta världen vet. <BR/><BR/>Frågan som återstår är då varför det fortfarande är så viktigt för en del statistiskt normala att inte säga något kritiskt till en person med en funktionsnedsättning? (Nej, du säger själv att skon inte klämmer där för dig, så jag antar att du skulle kunna det). Det är knappast den funktionsnedsatte som tillfredsställs av den "goda gärningen". <BR/><BR/>Vad återstår? Hjälp till självhjälp att framstå som god i sina egna ögon? Men där finns inte du, då hade du inte sågat ANC-uppsättningen. <BR/><BR/>Du får gärna hjälpa mig vidare i analysen... <BR/><BR/>Och helst av allt hade jag velat ha den här diskussionen med en massa aktiva teaterkritiker runt om i landet. Ska föreslå kritiker-föreningen det när jag träffar dem på biennalen...Kjell Stjernholmhttps://www.blogger.com/profile/01187624193478099662noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2578387878473732887.post-3445623910442950662009-03-26T16:14:00.000+01:002009-03-26T16:14:00.000+01:00Kjell, det verkar som om du har intrycket att jag ...Kjell, det verkar som om du har intrycket att jag är tveksam gentemot recension av amatörteater för att de inte skulle vara fina nog. Så är det absolut inte. Min tvekan beror på att amatörföreställningar och amatörskådespelare inte ska behöva utsättas för det.<BR/><BR/>Professionella teatrar och skådespelare vet att det hör till spelreglerna och har förhoppningsvis hud hård nog för att ta det. Men amatörer som spelar teater för egen lust och förnöjelse ska inte behöva utsättas för offentliga sågningar i DN, osv.<BR/>Det är därför jag är tveksam, vad gäller amatörteater.Stefan Stenuddhttps://www.blogger.com/profile/09760760582883553847noreply@blogger.com